Sfi kurs D: öva inför nationella provet

Längre texter, åsikter och argument. Här övar du på läsa, höra, skriva och tala på samma nivå som provet för kurs D, med svar och modelltexter.

In English: Free practice for the SFI course D national test (about B1): opinion texts, longer listening, one informal and one formal writing task, and paired discussion.

Kurs DNivå: ungefär B1Gratis · inget konto

Kurs D är den sista kursen på sfi. Du förstår och använder svenska både i informella och i mer formella situationer, i vardagen, i samhället, i studier och på jobbet.

Du läser texter som berättar, beskriver, förklarar och argumenterar. Du skriver både till vänner och till till exempel ett företag eller en myndighet. När du pratar ger du skäl för dina åsikter och svarar på vad andra säger.

Så ser provet ut på kurs D

Delproven på kurs D
DelprovVad du gör
LäsaDu läser längre och kortare texter, till exempel artiklar, insändare, information och annonser. Du svarar på flervalsfrågor och öppna frågor.
HöraDu lyssnar på intervjuer, diskussioner, meddelanden och utrop och svarar på frågor.
SkrivaDu skriver två texter: en informell, till exempel till en vän, och en formell, till exempel till ett företag eller en myndighet.
TalaEn del gör du med läraren och en del tillsammans med en annan elev. Ni diskuterar och ger argument för era åsikter.

Källa: Skolverket: Delprov och innehåll – komvux i svenska för invandrare. Senast kontrollerad 2026-10-07. Övningarna här är skrivna av Lingolib i samma stil som provet. De är inte riktiga provuppgifter, och Lingolib har ingen koppling till Skolverket.

Läsa

Läs texten och svara på frågorna. Du ser direkt om svaret är rätt. Läs frågorna först – då vet du vad du ska leta efter.
Text 1 · Insändare

Låt kontanterna leva kvar

I dag betalar de flesta i Sverige med kort eller mobil. Många butiker och kaféer tar inte längre emot kontanter alls. För många är det praktiskt, men jag menar att utvecklingen har gått för långt.

För det första finns det människor som inte kan eller vill betala digitalt. Det gäller till exempel många äldre, personer med vissa funktionsnedsättningar och de som nyss har kommit till Sverige och ännu inte har fått ett bankkonto. När kontanterna försvinner blir det svårare för dem att klara sig själva i vardagen.

För det andra är det digitala systemet sårbart. Om elen eller internet slutar fungera, till exempel under en storm, kan ingen betala med kort. Då är det bra att ha några sedlar hemma. Myndigheterna rekommenderar faktiskt att man har lite kontanter i reserv.

Det finns förstås argument på andra sidan. Kontanter kan bli stulna, och det kostar pengar att hantera dem. Men jag tycker inte att det är tillräckligt starka skäl för att stänga ute människor.

Därför vill jag att alla butiker som säljer mat och medicin ska vara tvungna att ta emot kontanter.

”Plånboken”

Frågor

  1. 1.Vad är skribentens viktigaste åsikt?
  2. 2.Vilket argument använder skribenten?
  3. 3.Vilket motargument nämner skribenten?
  4. 4.Nämn en grupp som kan få problem om kontanterna försvinner.
Text 2 · Information från kommunen

Så sorterar du matavfall

I vår kommun ska alla hushåll sortera matavfall i bruna papperspåsar. Påsarna och en särskild hållare får du gratis. Nya påsar hämtar du på biblioteket eller i kommunens kundtjänst.

Varför ska vi sortera matavfall? Av matavfallet gör vi biogas, som används som bränsle i stadens bussar. Det som blir kvar blir gödsel till jordbruket. På så sätt blir gammal mat till ny energi.

Det här är matavfall: skal från frukt och grönsaker, rester av kött och fisk, kaffesump och kaffefilter, tepåsar, äggskal och servetter.

Det här är inte matavfall: plast, snus, kattsand, blöjor och tuggummi. Det slänger du i restavfallet.

Har du frågor? Läs mer på kommunens webbplats eller ring kundtjänst vardagar klockan 8–16.

Frågor

  1. 1.Vad gör man av matavfallet?
  2. 2.Var ska man slänga en blöja?
  3. 3.Man måste betala för de bruna påsarna.
  4. 4.Vad används biogasen till?
Text 3 · Platsannons

Vi söker barnskötare

Förskolan Lärkan har fyra avdelningar och ungefär 70 barn i åldrarna 1–5 år. Nu söker vi en barnskötare till vår avdelning för de yngsta barnen. Tjänsten är ett vikariat på 80 procent från den 1 februari till den 30 juni, med möjlighet till förlängning.

Vi söker dig som har utbildning till barnskötare eller annan relevant utbildning, har erfarenhet av att arbeta med barn, talar och skriver bra svenska och är lugn, flexibel och tycker om att samarbeta.

Det är meriterande om du talar fler språk, eftersom många av våra barn har ett annat modersmål än svenska.

Skicka ditt cv och ett personligt brev senast den 10 december. Vi har intervjuer löpande, så vänta inte med din ansökan.

Frågor

  1. 1.Hur länge gäller tjänsten till att börja med?
  2. 2.Varför är det bra om man talar fler språk?
  3. 3.Vad betyder ”Vi har intervjuer löpande”?
  4. 4.Hur mycket ska barnskötaren arbeta?
Text 4 · Artikel med tabell

Jobba hemma eller på kontoret?

Förra månaden svarade 200 anställda på byggföretaget Nordbygg på en enkät om distansarbete. Resultatet visar att de flesta jobbar hemma minst en dag i veckan, men bara en av tio gör det nästan hela tiden.

Hur ofta jobbar du hemma? (200 svar)
SvarAndel
Aldrig35 %
En dag i veckan30 %
Två–tre dagar i veckan25 %
Fyra–fem dagar i veckan10 %

De som jobbar hemma säger att de slipper långa resor och kan koncentrera sig bättre. Samtidigt saknar många sina kollegor. ”Det är skönt att slippa pendla, men jag blir ensam om jag är hemma för mycket”, säger Linda, som är ekonom.

Av dem som aldrig jobbar hemma arbetar de flesta på byggarbetsplatser eller på lagret, där det inte går att jobba på distans.

Nu vill ledningen att alla som kan ska vara på kontoret minst tre dagar i veckan. Det har lett till diskussioner. Facket på företaget menar att varje avdelning borde få bestämma själv.

Frågor

  1. 1.Hur stor andel jobbar aldrig hemma?
  2. 2.Varför jobbar vissa aldrig hemma?
  3. 3.Vad tycker facket?
  4. 4.Nämn en fördel med att jobba hemma enligt texten.

Höra

Läs frågorna, tryck på Lyssna och svara. Du kan lyssna högst två gånger, och när du har svarat kan du läsa texten. Rösten kommer från din egen dator eller telefon och kan låta lite robotaktig. På provet är det riktiga människor som pratar, och din lärare berättar hur många gånger du får lyssna.
Uppgift 1 · Röstmeddelande

Ett röstmeddelande från chefen

Mehmet får ett röstmeddelande från sin chef. Lyssna och svara på frågorna.

Letar efter en svensk röst …

Frågor

  1. 1.Varför ringer Annika?
  2. 2.Vad får Mehmet om han tar passet?
  3. 3.När måste Mehmet svara senast?

Texten visas när du har svarat på alla frågor.

Uppgift 2 · Radiointervju

Intervju: att starta eget

En programledare intervjuar Leyla, som har startat ett eget företag. Lyssna och svara på frågorna.

Letar efter en svensk röst …

Frågor

  1. 1.Hur började Leylas företag?
  2. 2.Vad var svårast i början?
  3. 3.Leyla arbetar ofta sextio timmar i veckan.
  4. 4.Vilket råd ger Leyla? Nämn ett.

Texten visas när du har svarat på alla frågor.

Uppgift 3 · Utrop

Utrop: ersättningsbussar

Du ska åka pendeltåg och hör ett utrop på stationen. Lyssna och svara på frågorna.

Letar efter en svensk röst …

Frågor

  1. 1.Varför går inga tåg?
  2. 2.Hur ofta går ersättningsbussarna?
  3. 3.Resan tar ungefär en halvtimme längre än vanligt.
  4. 4.Var står bussarna?

Texten visas när du har svarat på alla frågor.

Uppgift 4 · Diskussion

Mobiler i skolan

Två föräldrar, Johan och Sofia, diskuterar ett förslag från skolan. Lyssna och svara på frågorna.

Letar efter en svensk röst …

Frågor

  1. 1.Vad tycker Sofia om förbudet?
  2. 2.Varför är Johan tveksam i början?
  3. 3.Vad tycker Johan i slutet?
  4. 4.När är föräldramötet?

Texten visas när du har svarat på alla frågor.

Skriva

Läs uppgiften och skriv din egen text. Använd sedan checklistan och jämför med modelltexten. Det finns många sätt att skriva en bra text – modelltexten är bara ett exempel.
Skrivuppgift 1Informell textUngefär 150–200 ord

En stor förändring

En vän som bor i en annan stad har frågat hur du har det. Skriv ett mejl och berätta om en stor förändring i ditt liv, till exempel ett nytt jobb, en ny bostad eller en ny utbildning.

Skriv om det här:

  • Hälsa och tacka för vännens senaste mejl.
  • Berätta vad som har förändrats och varför.
  • Beskriv vad som är bra och vad som är svårt.
  • Berätta om dina planer.
  • Fråga något om vännen och avsluta.
0 ord
Kontrollera din text själv0 av 14
Skrivuppgift 2Formell textUngefär 120–180 ord

Reklamation till ett företag

Du har köpt en tvättmaskin på nätet. Den kom för sent, och nu fungerar den inte som den ska. Skriv ett mejl till företagets kundtjänst.

Skriv om det här:

  • Skriv en ämnesrad och en formell hälsning.
  • Berätta vad du köpte och när (ordernummer).
  • Beskriv problemet.
  • Skriv vad du vill att företaget ska göra.
  • Avsluta artigt med ditt namn och hur de kan kontakta dig.
0 ord
Kontrollera din text själv0 av 14
Skrivuppgift 3Formell textUngefär 120–180 ord

Mejl till kommunen

Det finns ingen belysning på gångvägen till skolan i ditt bostadsområde. Skriv ett mejl till kommunen och föreslå en förändring.

Skriv om det här:

  • Presentera dig och berätta var du bor.
  • Beskriv problemet och varför det är viktigt.
  • Ge ett konkret förslag.
  • Avsluta formellt.
0 ord
Kontrollera din text själv0 av 13

Tala

Öva högt, gärna med en kompis. Använd frågorna som stöd och försök prata hela tiden tills klockan är slut. Det är bättre att säga mycket med några fel än att vara tyst.
Samtal 1Ensam

Berätta om en nyhet

Berätta om något du har läst eller hört på nyheterna nyligen. Berätta vad som hände och vad du tycker.

  • Vad handlade nyheten om?
  • Var och när hände det?
  • Varför tycker du att den är viktig?
  • Vad tror du händer sedan?
2:00
Samtal 2Ensam

Jämför två länder

Jämför livet i Sverige med livet i ett annat land som du känner till. Välj ett område: arbete, skola, mat eller familj.

  • Vad är likt?
  • Vad är olika?
  • Vad tycker du är bättre i Sverige, och vad saknar du?
2:00
Samtal 3I par

Stad eller landsbygd?

Var är det bäst att bo för en familj med barn: i en stor stad eller på landet? Ge argument och försök komma fram till något tillsammans.

  • Bostad och priser
  • Jobb och skola
  • Natur och lugn
  • Kollektivtrafik och service
5:00
Samtal 4I par

Jobba eller plugga först?

Är det bättre att börja jobba så snart som möjligt, eller att först lära sig mycket svenska? Diskutera och ge exempel.

  • Vad lär man sig på ett jobb?
  • Vad lär man sig i skolan?
  • Ekonomin
  • Mål på lång sikt
5:00

Bra fraser att använda

Argumentera
  • För det första …
  • Ett annat skäl är att …
  • Det beror på att …
  • Därför tycker jag att …
Svara på andras åsikter
  • Jag förstår vad du menar, men …
  • Å ena sidan …, å andra sidan …
  • Där har du en poäng.
  • Jag håller inte riktigt med, eftersom …
Mer formellt
  • Jag skulle vilja fråga om …
  • Skulle du kunna förklara …?
  • Ursäkta att jag avbryter, men …
  • Får jag lägga till en sak?
Sammanfatta
  • Sammanfattningsvis …
  • Vi är alltså överens om att …
  • Det viktigaste är …
  • Vi tycker olika när det gäller …

Fortsätt öva

Vill du se riktiga gamla uppgifter? Skolverket har publicerat några exempeluppgifter: Skolverket: Gamla prov och exempeluppgifter i sfi.

Vanliga frågor

Hur många skrivuppgifter är det på provet för kurs D?

Enligt Skolverket skriver du två texter: en informell, till exempel till en vän, och en formell, till exempel till ett företag eller en myndighet. Här finns en informell och två formella uppgifter med modelltexter.

Hur går det muntliga provet till på kurs D?

En del gör du ensam med läraren, där du berättar och förklarar. En del gör du tillsammans med en annan elev, där ni diskuterar ett ämne. Öva på att ge skäl för dina åsikter och att svara på vad den andra personen säger.

Vad är skillnaden mellan informell och formell text?

En informell text skriver du till någon du känner, till exempel en vän. Du kan skriva Hej Ali! och Kram. En formell text skriver du till ett företag, en myndighet eller en person du inte känner. Då skriver du en ämnesrad, är artig och avslutar med Med vänliga hälsningar.

Vad kan jag göra efter kurs D?

Många fortsätter med svenska som andraspråk på komvux. Fråga en studie- och yrkesvägledare i din kommun vad som passar dig.